Toleransprojektet Torslanda 2024 Dag 5

 Vi började dagen med en redig hotellfrukost. Efter det packade alla klart sina resväskor och gjorde sig redo för avfärd. Det var ganska jobbigt för många att tänka på att vi snart skulle lämna hotellet och därmed Polen för den här gången, men samtidigt var det härligt att spendera ännu en morgon med våra bra vänner i gruppen. Vid 9-tiden samlades vi och begav oss till ett konferensrum som låg någon trappa ner på hotellet. Där skulle vi alla komma på något bra hos var och en att skriva ner på papper där deras namn stod. Dessa papper kommer vi inte att få tillbaka förrän om några veckor, så vad andra skrev om oss det får vi reda på då!

Efteråt gick vi tillbaka upp och hoppade in i bussen, som skulle köra i ungefär 2 timmar tillbaka till Warszawa där vår resa började i måndags. På bussen var det både prat och sång. Vi spelade hög musik och körde karaoke med micken fram på bussen, vilket var riktigt kul då man kände extra mycket gemenskap mellan varandra och vi hade väldigt kul tillsammans.

Vi kom iallafall fram till Warszawa och började vår lilla trip där med ett toalettbesök. När alla samlades igen började vi röra oss in mot staden. Efter en liten stund satte sig alla mot en vägg och vi lyssnade på Michael och Karin som berättade några historier om bland annat polacksvenskarna i Warszawa. Sedan fick vi även höra lite om de små gula påskliljorna som många hade på sina kläder, och varför så många bar dem. Anledningen var att det är just idag, 19 april, som judarna gjorde motstånd mot nazisterna i gettot i Wrszawa för precis 81 år sedan, men misslyckades. Vi fick även varsin blomma att sätta på våra kläder för att hedra judarna.

Efteråt så gav vi oss längre in i staden då vi senare skulle gå och äta lunch. Vi stannade vid en bänk där Karin och Michael berättade lite mer om bakgrundshistorien för påskliljan och upproret i gettot. Nu var det äntligen dags för lunch, så vi gick in till ett riktigt mysigt ställe och satte oss i grupperna som vanligt. Några spelade Uno, andra satt bara och snackade tills maten kom. Idag, sista lunchen för den här resan, blev det potatisklyftor med megaköttbullar, tomatsås och sallad. Allt var väldigt gott och fungerade fint som en härlig sista lunch. Vi fick även någon sorts cheesecake, som egentligen mest smakade ägg men det var bra ändå.

Efter detta gick vi till en mur och gjorde lite uppgifter. Först handlade det om vad vi är tacksamma för, och det här fick oss att just tänka efter och uppskatta hur bra vi alla faktiskt har det. Det var bra att kunna reflektera om att vi faktiskt har det otroligt bra jämfört med så många andra människor. Vi gjorde också en uppgift om hur man ska göra för ett mer tolerant samhälle. Det kom många bra förslag från hela gruppen, exempelvis att man ska respektera andra, att man ska föregå som ett gott exempel för andra och att man ska säga ifrån om någon gör fel. Det var starkt att alla hade så fina åsikter och tankar kring det här ämnet.

Nu var det dags att shoppa lite souvenirer för de zloty vi hade kvar. Vi delade upp oss i basgrupperna som alltid, och fick med oss ledare som skulle gå med oss. Alla släpptes iväg och gick runt i den gamla staden, på jakt efter fina saker att ta med hem. Dock hade nästan alla souvenirbutiker samma saker att erbjuda, men det var ändå kul att gå runt och titta på allt ändå. I våran grupp, grupp 5, hittade vi en snubbe i en gorillakostym som vi tog en spexig bild med, men det var mysigt att få titta på den gamla vackra delen av Warszawa med kompisarna.

Återigen samlades vi och började gå mot bussen. Att tänka på att det skulle vara vår sista busstur tillsammans var ganska jobbigt, men vi tog det med ett leende på läpparna och umgicks tillsammans. Vi anlände till flygplatsen och skulle få i oss lite middag. Det blev anklår med pumpapuré och gnocchi, vilket var en kontrast från de andra måltiderna där vi bara fått ren potatis! Efter detta drog vi och checkade in resväskorna och gick igenom säkerhetskontrollen. Allt gick rätt så smidigt, men ju mer tid som gick desto närmare blev det att vi var tvungna att skiljas åt. På flygplatsen fick vi gå runt lite för oss själva och till slut var det dags att gå ombord på flyget.

Flygresan gick finfint och vi landade lugnt och säkert i Sverige. När alla fått sina väskor igen gick vi ut för att ta bussen hela vägen till Ica Maxi, där det hela började. Bussresan var sjukt kul, men också otroligt jobbig eftersom det var så himla nära nu. Slutligen kom vi fram till Ica, och det var dags att ta farväl. Det här var väldigt känslosamt, då vi upplevt så mycket tillsammans och blivit så nära i den här fina gruppen. Även fast det var svårt, skiljdes vi åt och alla åkte hem till sina familjer. Nu längtar vi redan till nästa träff!

Att vara utan våra mobiler hela den här veckan var konstigt till en början, men man vande sig rätt fort. Tanken på att inte få ha telefonen på t.ex. bussen var först jobbig, men när vi insåg att det faktiskt fick oss att umgås mer med varandra tror jag inte någon klagade längre. Såklart var det lite svårt att inte kunna se klockan, svara kompisar och så vidare hela tiden, men vi överlevde och kunde använda mobilerna på mornarna och kvällarna. Att inte ha dem fick oss att prata mer med varandra, och vi har märkt att det stärkte vårt band och gemenskap mellan varandra mycket.

// Iben, Rebecka, Vera, Emil & Alvin C  <3