Toleransprojeket Torslanda Dag 3

 Dag 3

Hej igen alla!

Den tredje dagen började med en underbar frukost nere i hotellets restaurang. Det fanns mycket och välja mellan, t.ex. olika typer av bröd, yoghurt, pålägg och även olika flingor. Efter frukosten tog vi en bussresa till en gammal renässansstad som heter Zamosc. Under bussresan var det några som kände sig manade att hålla i karaoke på bussen. Vi hade en härlig allsång med bl.a. Bohemian rhapsody och California girls.

 När vi kom fram tog vi en kort promenad till det stora torget som fanns i mitten av staden. Där fanns det massa fina hus som var väldigt färgglada och detaljerade. Det var nämligen så att Jan zamosc hade tagit hjälp av en italiensk arkitekt för att rita husen. Han ville att staden skulle vara den perfekta staden, han döpte den även efter sig själv! Staden kryllade av olika kulturer och personer innan tyskarna tog över den. När nazisterna kom till staden tyckte dem också att staden var extremt vacker och ville därför rensa staden från judar och andra ”raser” eftersom tyskarna ansåg att den ”tyska rasen” var överlägsen och därför skulle ”den perfekta staden” bara var bosatt av just tyskar. Det var därför som staden var utrensad på all kultur och mångfald som zamosc ville ha. De ville också döpa staden efter Heinrich Himmler till Himmlerstat. När vi var i staden fick vi en bilduppgift av lärarna som innefattade att vi skulle gå runt i staden och välja ett hus som vi gillade. Därefter skulle vi teckna av huset, färglägga det och vi skulle även komma på en historia om en familj som bodde i huset. När alla var klara fick alla presentera sina hus och familjer inför resten av gruppen. I dag så bor det knappt, eller det bor faktiskt inga judar i staden Zamosc.

Det sista stället som vi åkte till var en begravningsplats i en by som heter Izbica. Även denna by hade utsatts för en utrensning av judar. Vi gick upp för en backe och när vi kom upp förbi kullen befann vi oss mitt inne i en skog. Det första som vi säg när vi kom in i skogen var ett litet hus som var gjort av sten, men inte vilken sten som helst utan gamla gravstenar från judiska begravningsplatser. Huset byggdes för att hedra och minnas de judar i staden som dött. Det var två bröder som hade finansierat hela begravningsplatsen. En av dem hette jakob hersh griner och han överlevde kriget efter att han blev omhändertagen av en kristen familj. De gav honom namnet Grzegorz Pawlowski. De båda bröderna ligger begravda på begravningsplatsen efter att de båda dött för några år sedan. En liten bit bakom huset fanns några gravar där vi höll en minnesstund för alla barn som dött under förintelsen. Där fick vi lägga vår sten som vi hade haft med oss och tända ett ljus. Vi pratade också om barn som vi hade fått bilder på när vi hade checkat in på flygplatsen. Alla barn som fanns på bilderna hade dött på Auschwitz.

Efter att vi hade hållit minnesstunden läste Karin ett brev som en mamma skrivit till sin dotter efter att hon blivit bortförd till ett koncentrationsläger.

”Nu ska ni få något av dem som älskar er mest” – Karin

Lärarna började plocka fram brev som alla ni föräldrar skrivit till oss. När vi öppnade breven och läste dem tror jag nog att alla fällde en tår. Det var minst sagt känslosamt.

Efter det åkte vi tillbaka till hotellet och fick vila i en timme. Innan middagen tog vi en promenad genom Lublins gamla stad. Vi gick ner för några trappor och kom fram till en gatlampa. Jag tror dom flesta undrade vad vi skulle göra vid en helt till synes vanlig gatlampa. Men den lampan slutade aldrig att lysa, den symboliserade att gud var evig och den lyste för att minnas alla judar som dött i staden under kriget.  När det sen var dags för middag åt vi på en judisk restaurang, vi dansade och åt mat hela kvällen. Sen tog kvällen slut och vi tog en promenad tillbaka till hotellet. Alla var nog ganska trötta 😊

Christos, Alva, Julia T, Novalii och John