Toleransprojektet Torslanda 2025 Dag 3

Dag 3

Vi började dagen med en lång bussresa med slutdestination Majdanek. Majdanek var ett arbetsläger som gick till ett att bli koncentrationsläger.  Där började vi med att kolla på ett monument med sand och aska i. 43 000 dog i arbetslägret, och därav 18 000 som blev ihjäl skjutna under ”sködelsefesten”. Där spelade de hög musik för att minska ljudet av skrik.

Bredvid   detta monument låg det ett krematorie vilket vi sedan besökte. Vi fick se rummen där man tog guldtänder, förvarade kroppar och brände kropparna i de stora ”ungarna”.

Sedan gick vi till barackerna där fångarna sov, otroligt tätt och i hårda trevånings-sängar. Där sov det tre personer per säng och sjukdomar och infektioner spred sig lätt mellan fångarna. De olika fångarna fick olika färger, som att judar hade en färg och andra som krigsfångar och politiska fångar andra. De hade ett märke på bröstet med en bokstav som symboliserade vilket land de kom från eller som en Davidsstjärna på sig. Genom detta kunde man se vilken typ av fånge man var. Alla fångarna fick vakna tidigt till ett hårt arbete var dag med en fattig mat under 1000 kalorier. Detta gjorde de väldigt undernärda och många svalt ihjäl av dem.

Sedan gick vi vidare till en annan sal. Där inne såg vi massvis av skor. Summeringen av alla dessa låg på 426 000 stycken. Så många oskyldiga som blev tagna deras ägodelar och mänsklighet. Detta fick de att känna sig omänskliga och som att de var djur.

Något annat som även fick de oskyldiga offren att känna sig om djur var vid dusch och desinfektions lokalerna. Där behövde de ta av sig sina kläder och duscha nakna inför alla. När de sedan var rena så fick de massvis av medel på dem för att kunna få bort ohyra som löss och annat som kunde sprida sig bland dem. Dessa desinfektions medel var väldigt starka och det brände på kroppen. De rakade även av allt hår på dem så man såg att de var fångar.

Mänskligheten försvann inte bara då, utan den togs bort när de klev in i gaskammaren som först var en dusch och desinfektions sal. Där släpptes Cyklon B från taket och det reagerade med fukten och värmen från alla levande. Den livsfarliga gasen tog upp deras syre intag och de fick de att sluta andas. Man kunde se den blå färgen från gasen på väggar och tak. Vi kunde även se burkarna det kom från i ett annat par kopplat rum. Sedan gick vi ut på den stengången vi kom in på som de första fångarna hade byggt upp och senare fångar underhållit. Stängslen var runt hela lägret och hade elektricitet i dem. Detta går inte genom dem längre. De hade även en död zon som de inte fick komma närmre staketet vid på 5 meter innan de blev skjutna av de SS- anställda som satt i vakttornen dag in dag ut.  

Sedan åkte vi och åt lunch och handlade. Därefter checkade vi in på hotellet efter den tuffa förmiddagen. Efter en vilopaus på hotellet gick vi för att gå till gamla stan. På väg dit stannade vi för att kolla på ett hem där många hemskheter hade bestämts. Där bodde en av Hitlers kompisar och vi fick veta att de hade haft flera möten och höll tal där framför sina medarbetare. Ett av talen ingick hur de skulle ta bort en ”bakterie” och utplåna judendomen för att själva inte bli smittade av ”sjukdomen”.

Vi vandrade vidare till ett litet ställe i Lublin som hette gamla stan. Där stannade vi vid en port där vi fick höra om diskrimineringen som skett i denna lilla del av stan. Judarna fick inte bo innanför portarna och detta höll på i flera årtal. Sedan gick vi ut ur porten fram till ett slott där vi fick höra om dess historia och vilka som hade erövrat det under olika tider. 

Sedan gick vi och åt middag på en gullig restaurang med god mat och en härlig varm stämning bland borden. På väg tillbaka till hotellet stannade vi vid en rund videoportal där man kunde vinka och dansa med folk från andra sidan jorden. Sedan gick vi hem efter en lång och lärorik dag. Väl där fick vi våra mobiler och vi skrev dagboken.

I början av dagen var det mycket känslosamt och sorgligt för många. Där flera grät och snyftade. Hemskheterna tog oss och man fick en djupare förståelse om vad som hade skett där. Alla gick ifrån platsen med ett halvt brustet hjärta för alla påverkade och alla offer. Vår promenad i gamla stan och middagens goda stämning var det vi behövde efter hört och sett dessa tragedier.

/ Joel, Meja, Victoria, Nellie W